...lämnade idag son på dagis som inte började gråta! Hurra! Han sa nej nej nej när vi kom fram, men gick själv fram till grinden och dörren och blev aldrig ledsen - hoppas det håller i sig!!
På tal om inget blev historien med Mollys tofsar lite kortare än jag hade hoppats, hon plockade bort dom och tyckte det var en bra idé att smaka på dom - kändes lite för livsfarligt för min smak, så jag får vänta tills hon slutar stoppa allt och alla i munnen - när???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
visst är det härligt!! Tyvärr kommer det alltid bakslag MEN dom blir färre o färre o det går allt längre mellan dom så antagligen har han kommit över det värsta!
Skicka en kommentar